När det blir för tufft får jag bryta ihop och komma igen. Omger jag mig med positiva synsätt och tar hjälp av rätt personers tankar och stöd så kan jag få perspektiv och göra det bästa i den stunden. Att låta tiden hjälpa till är också en viktig faktor för min del. Några andetag, en god natts sömn, lite tanketid. Det gäller i det lilla och i det stora. Vissa saker har jag inte kunnat påverka alls utan har bara fått hitta ett sätt att förhålla mig till.
Ilska är sällan konstruktivt och dessutom blir jag så förfärligt trött av att vara arg. Sorg dränerar också på energi. Det är inget farligt att känna jobbiga känslor och det är ingenting att vara rädd för. Det ger ytterligare en dimension till livet och hjälper mig att uppskatta det som är härligt och gott. Samtidigt är ilska och sorg inte något jag önskar någon.
Glädje och de positiva sidorna av livet är däremot något jag önskar alla. Att få (och ge) en komplimang, att få en oväntad hälsning från någon i vars liv jag är viktig, att överkomma en svårighet, att känna vårsolen i ansiktet, att få prata länge, länge med en vän eller att känna tacksamhet och ödmjukhet över livet. Jag har nog alltid försökt göra det bästa av nuet, även när det inte har gått som jag tänkt, men det senaste året har jag blivit än mer ödmjuk och det har gett mig verktyg att prioritera vad som är viktigt just för mig.
2014 ser ut att ha flera ljusglimtar i beredskap, både för egen del och för vänner till mig. Jag tar gärna ett år i positivitetens tecken. Omtanke, tillfrisknande, genomtänkta beslut och fortsatt uppskattande av livet är några ledord. Där ska även skratt och spontanitet få plats.
Stor kram till alla såhär några dagar in på det nya året!
