Jag jobbar med nyblivna tonåringar med allt vad det innebär
av vardagsdrama, grubbel och känslor. Även de senare tonåren bjuder på en hel
del av detta och min egen gymnasietid var inget undantag. Där mitt under
gymnasiet tågade hela gänget i Beverly Hills 90210 rakt in i mitt hjärta. Alla karaktärer fyllde sitt eget syfte och tampades med sina egna problem men den som fascinerade allra mest var den
gåtfulle och lite svåre Dylan som spelades av Luke Perry. Denne James
Dean-liknande bad boy med ett leende som gick rakt igenom TV-rutan.
Några år efter att serien slutat spelas in var jag i London.
Till min stora glädje spelades just då en uppsättning av ”When Harry met Sally”
på Theatre Royal i centrala London
med just Luke Perry i huvudrollen. Vilken lycka för ett fan. Jag var mycket,
mycket nöjd över att ha fått tag i en biljett.
Vissa skådespelare stannar kvar i hjärtat även om man inte
på något sätt har någon uppfattning om hur de är bakom och bortom sin
rollkaraktär. Det är rätt trångt där inne ska medges för jag har konsumerat en
hel del film och TV under åren som gått och många är de gestaltare av
karaktärer som gjort intryck på mig. Men Dylan – han var något extra.
Därför känner jag mig lite extra nedstämd just ikväll när
budet kom att den stroke han drabbades av häromdagen även tog hans liv. Det
känns sorgligt och sliter i mitt tonåriga jags hjärta men nu får han vara
mystisk på någon annan plats.
