När jag kommer ner till köket på morgonen har de av någon
konstig anledning förvandlats till en enda röra så jag börjar med att ta tag i
detta. Fortsätter sedan med en skön frulle (glömde tiden på ägget så det blev
lite sisådär) – tänker att det nog ska gå att sitta ute. Det är ju sommar. Solen
lyser men så får vinden för sig att friska i så jag drar mig snart inåt.
Spanar sedan in i diskmaskinen – den har trilskats lite –
och inser att filtret är i STORT behov av rengöring. Urk! Dubbelurk!! Efter
denna batalj kryper jag ner i soffan bredvid Singha med min bok och läser en
stund. Hon har lagt sig på mina kuddar så vi får ligga skavfötters. Är dock så
trött att jag snart följer kattens exempel och somnar. En timme!
Framåt lunch tar jag mig ett par lovar utomhus. Rensar lite
ogräs och ägnar mig sedan åt att skörda. Smultronen är många och doftar
fantastiskt, de röda vinbären lyser också intensivt rött och de hamnar i min
bytta. En näve jordgubbar och dito hallon gör den röda samlingen komplett.
Till sällskap har jag Leila Lindholms
sommarprat. En givande stund att lyssna till hennes tankar. Hennes ord rör mig till tårar och eftertänksamhet. Inspiration får jag också så resten av
dagen spenderas i köket. Kolakakor,
rulltårta, sylt, marmelad och saft letar sig ner i burkar och flaskor. Köket
blir som vanligt kaos under arbetets gång. Även om jag bara gör någon enstaka burk av varje sort så blir det rörigt.
Sylt på hallon och nektarin |
Numera fyllda med saft på rabarber och röda vinbär |
Någonstans mitt i kommer Saga in med en fågel i munnen.
Mäkta stolt. Maken gör sig redo att ta hand om offret men det visar sig att det
bara är en fånge. Bestämt lyfter jag ut katt och byte och väl på altanen tappar
Saga greppet och ”fri så som fågeln” blir en sanning. Trots att Saga springer
sitt snabbaste är fågeln långt utom räckhåll. Vi tröstar med godis. En deppig
katt är ingen höjdare.
Kökstjänsten fortsätter och även en middag hamnar på bordet
medan krusbärsmarmeladen puttrar. Saft- och syltningsspåren städas bort och
provsmakningen tar vid. Gott! Tackar Robin Paulsson och Sverker Olofsson för
gott sällskap.
Provsmakning - gott! |
Komposten får sitt och kvällens mördartur tar vid. De
rackarns sniglarna modell spansk skog har börjat hitta hit så det gäller att
hålla dem kort. En runda varje kväll. Sekatören i ena handen och en påse i
andra. Jag är en fredlig människa men när det gäller de där sniglarna är det
bara att lägga alla känslor åt sidan. Äckligt är det hur eller hur. Urk! Cirkeln är sluten ;-)
Nu stundar TV-kväll. En gammal Wallander och sen blir det
välgjorda Wolf Hall.