fredag 22 november 2019

Rik och tacksam

Jag är rik och tacksam. Livet (jag skyller sådär lite ospecifikt på det) har gett mig en och annan käftsmäll och några smällar i magen sådär så jag helt tappat luften. Ibland är det långtråkigt, oinspirerat och känns som det saknar mening. Jag har varit i den där lilla pölen på golvet och känt smärta så stark att den varit nära att förgöra mig. Ändå är mitt liv det bästa som finns.

Att få känna alla känslor ett liv har att bjuda på är en ynnest. Jag är inte rädd för att omfamna smärtan, bara rädd för att fastna i den. Det negativa som sorgen och smärtan har sin plats liksom ilskan och besvikelsen. Viktiga, livsnödvändiga att ta sig igenom men skönt när man får lägga dem åt sidan och vistas i det glada och positiva.

Det finns så mycket fint i mitt liv och det tänker jag ofta på. Där är det väldigt behagligt att vara. Jag är så tacksam för min familj. Min mamma och pappa som kämpar på med väldigt upptagna pensionärsliv. De har alltid tid för mig och de har alltid varit på min sida.  Skönt även som 46-åring att bli hämtad och skjutsad på.  Den grundtrygghet de båda gett mig är ovärderlig. ♥️

När jag träffade min man fick jag en familj på köpet. En riktig pangbonus kan man säga. En extra mamma och pappa och en extra syster. Det var öppna famnen från början,  något man inte alls kan ta för givet. Jag har fått följa fina tonåringar till ännu finare unga vuxna och en liten busig två-åring till cool tonårtjej. Det är en resa i sig. Vi har prövats under resor tillsammans och skapat många fina gemensamma minnen. ♥️


Min lillebror och hans fina familj. Brorsan har alltid varit så viktig för mig. Han spelade sin roll som jobbig brorsa i tonåren men när det bara var vi var vi de bästa vänner man kan vara. Mitt hjärta brast när han åkte till USA under gymnasiet.  När jag själv åkte iväg till Frankrike var det inte så farligt men att skicka lillebror många, många mil bort var svårt. Det är tungt att ha honom några timmar bort i Småland. Hans små gossar växer så fort och jag inser varje gång vi ses att jag behöver min bror så mycket ♥️


Mitt fina kompisgäng som hängt ihop i många, många år. Vi har fått stöta och blöta så mycket tillsammans. Vi har växt upp från ungdomar till unga vuxna (😜). Även om våra liv försiggår på skilda ställen så återkommer vi ständigt till varandra. Det är så självklart och så okomplicerat. Bara tanken på att de finns där ger mig stöd i vardagen. Fantastiska brudar som vet vem jag är och låter mig vara precis det. Vi är alla tacksamma för att vi har varandra. Ikväll blev ytterligare en sån påminnelse. ♥️

Mina arbetskamrater har jag tidigare skrivit om men de förtjänar hur många rader som helst. Det måste betyda något att jag varit på samma arbetsplats sedan 1998 (mer än att jag är lite feg, lite bekväm och trygghetstörstande ...).   Jag hoppas att många människor har det precis som jag på jobbet. Att de är omgivna av människor som bryr sig om, gillar att skämta och brinner för att göra ett bra jobb.   Att det där finns människor som plockar upp dig när du känner att du faller och att de tar hand om dig. Att människor vågar visa sig svaga, starka, förvirrade, frågande, frustrerade, famlande och inte minst fantastiska. Läraryrket är svårt och krävande. Ibland kvävande. Vi sitter inte på alla svar eller lösningar utan tar oss an svårigheterna, problemen och inte minst de kreativa idéerna tillsammans. Jag behöver inte söka mig till någon annan plats för att förstå att jag har det riktigt bra. Kollegor blir vänner och vips har man två fadderbarn att hålla koll på - vilket förtroende ♥️

De rackarungar jag mött under mina år har jag också skrivit om. Under en krävande och förvirrande tid i deras liv har vi ändå förmånen att få vara vid deras sida ett tag.  Om inte det är att vara rik så vet jag inte.  En tonårings register är inte att leka med. ♥️

Så har jag min fina man och våra två pälsbollar. Vår lilla familj som går sin egen väg. Jag tänker ofta på att jag är så glad att vi har varandra.  Vi är trötta efter långa arbetsdagar och kämpar på med att hitta energi. Katterna är ofta lika trötta ... ibland inte 😜 Matlådorna vittnar inte alltid om inspiration på topp men så samlar vi ihop krafterna och ordnar grillbuffé och ger livet guldkant.

Jag uppskattar att vara själv, att resa på egen hand och att själv få bestämma över min tid. Det är ett stort behov jag har. Men jag är oerhört tacksam över den rikedom som människorna i mitt liv är. Lottodragningarnas utfall är oftast på noll men jag får en vinstlott varje dag.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar