Idag har jag hängt med en kär gammal vän. Ser inte mycket ut för världen och är för sig själv kanske aningen tråkig, lite slätstruken. Men har man nu hittat en variant man gillar och trivs med till vardags så är inte jag den som gör något överilat.
Beda har funnits med sedan vi flyttade in och är här för att stanna. Alldeles lagom grå och i god form trots att det inte kan ha varit särskilt kul att ha varit instängd sedan några år tillbaka.
Idag var det resten av köket som skulle iklädas Bedas diskreta grå nyans. Jag är ingen expert på att måla men jag kämpade på. Pensel och roller i hand och huvudet på sned uppe under taket. Efter två omgångar blev det fint. Beda levererar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar