Passerat puckeln ...

... på rockadernas tid. Den här gången i alla fall.

Köket börjar hitta sin ordning och garaget har blivit så fint. Tippen har fått sitt. Efter alla lass vi har kört ut dit skulle man kunna tro att det var lite glest på slängarfronten men icke. Vi kunde utan problem fylla en släpa till. Glömde en stackars solstol vars tyg blivit så sprött av att helt brutalt få spendera sommar efter sommar i sol och regn att en liten nätt 40+ visst råkade spräcka en söm vid en obetänksam planerad nersittning för att en stund att få njuta sensommarsolens värme. (Nu kan du andas ;-)) Ritsch, ratsch utan filibom. Det blir fler lass ... Det blir det alltid när man bor i hus.

Rockadernas tid

Det bästa jag vet är att titta på "bygg om" och "gör om"-relaterade program på tv. Det är så inspirerande (ibland konfunderande dock) att se hur byggare och inredare tar sig an olika projekt. Däremot är jag själv väldigt dålig på att visualisera möblering och att tänka ut stora projekt. Jag behöver några väldigt konkreta trådar att dra i innan jag får en bild av vad jag vill. Detta gör att jag ofta rent fysiskt måste flytta omkring på saker för att se hur det ska bli på plats. Det är tröttsamt. Och tungt.

Så länge jag kan minnas har jag ägnat mig åt att möblera om. När jag bodde hemma var det mitt eget rum det flyttades om i. Gärna sent på kvällen när jag borde sova. "Måste du göra det här nu" eller liknande kommentarer fick jag höra från hårt prövade föräldrar. Jag borde vara proffs vid det här laget men är så långt ifrån det man kan tänka sig. Tur min sambo har lite blick i alla fall.

Boende i hus innebär oändliga möjligheter till omflyttningar och allt eftersom det har renoverats har nya gluggar till ommöblering öppnats. Eftersom hemmet i princip blev fullt redan när vi flyttade in betyder dessa förändringar att en hel del rockader ägt rum. Var och en av dessa har försatt oss i stort kaos innan hygglig ordning åter bringats.

Nu är återigen "de stora rockadernas tid" här.  Garaget ska få efterlängtad ordning (råkade först skriva med två o ...) och i köket ska vi ändra en del förvaring och få upp hyllor. För att få plats med det där måste ditten flyttas och datten målas och dritten inhandlas ... Det ena hänger ihop med det andra.

Katterna måste inspektera varje nyinköp, varje kartong och delmoment under processens gång. Märkligt sociala rackare de där. Efter hårt arbete unnar de sig dock välbehövlig vila. Husse och matte följer deras exempel och tar allt igen sig lite också. Det finns gränser för hur många drag som kan göras under en dag!

Saga sussar sött i såväl sol som skugga

Stress i kubik

Skolårets början brukar alltid innebära en viss stress och en viss röra. Det hör till jobbet och är i princip oundvikligt i skolans värld. I år är det extremt på många sätt. Det är så många olika saker som ska ordnas. Jag tycker om att ha hygglig koll på saker. Detaljkontroll behöver jag inte ägna mig åt men hyfsad kontroll över grunderna är en förutsättning för att jag ska må bra. Stressen jag far mest illa av är när det blir för många saker på en gång som jag inte kan eller ska reda ut själv men som jag ändå får ta konsekvenserna av.

När jag känner så är det extra viktigt att skapa oaser av lugn och att försöka skilja arbete och fritid åt så mycket som möjligt. Då är det skönt med trädgårdsarbete, slappa med katterna eller att se en film eller en bra serie. När jag kommer hem är en kopp kaffe och dubbla avsnitt av Hem till gården - en perfekt övergång och ett bra sätt för mig att varva ner.

Jag tycker det är otroligt viktigt att vi alla är rädda om varandra och om oss själva. Hårt jobb och stress då och då är absolut inget farligt men vi behöver alla tid för återhämtning och reflektion. Jag är dålig på att prioritera och på att säga nej men jag arbetar på det. Det gäller att ta vara på den tillvaro vi har och att behålla perspektivet på vad som är viktigt. 

Trivseln med kollegor och elever gör att jag ändå mår bra i mitt arbete och att jag har roligt. Lugnet hemma skapar viss balans och hjälper mig också att njuta av det här som är livet. Hoppas du som läser det här också jobbar på att prioritera, att säga nej ibland och framför allt så hoppas jag att du tar vara på din tillvaro och gör det bästa av den.

Ros

Singha är en mycket bestämd katt - hon kan både slappa och säga nej

Stockros

Lunch från trädgårdens skafferi

Härlig är den känslan att kunna skörda precis just det man behöver för att fixa lunch.

Solen är framme, efter lunchen hägrar bad och det är ännu några dagars ledighet kvar.

Njuter av nuet!