Trädgårdslycka!

Äntligen kan hela dagar spenderas ute i trädgården. Det är fortfarande blött i gräset och lite lera här och där. Hjortarna har klampat runt och lämnat sina märken och på sina ställen ser det för eländigt ut. Det är svårt att tänka sig att den här gråbruna massan med spretande och vissna kvistar kommer att bli grönare och grönare i takt med att värmen kommer. Nu ser jag små plantor och blommor titta fram och det finns hopp.

Mycket, mycket arbete ligger framför mig men det fyller mig med stor lycka.

Magin i en kopp te

A brew. A cuppa. A cup of tea.

När man känner sig hängig, trött, vill mysa lite, starta dagen lite lugnt och fint eller bara ta en paus. En kopp te passar i alla situationer. I min gamla Amnestygrupp var det te som gällde. Under alla år jag var med så hade vi bara en enda kaffedrickare. I pysselgänget är det te och i bokcirkelgänget är det också te som förgyller våra kvällar.


Alla borde ha riktigt fina tekoppar. Baljstora! Det är också viktigt att har många olika tesorter att välja på. Det finns något för varje smakriktning och tips på nya smaker tas gärna emot. Ett hekto te är en fin present. Det garanterar många sköna kvällar och en stunds värmande ro.

Förra året var vi på Ozzy and friends i Malmö. Det var en lätt surrealistisk upplevelse för en gammal schlagerräv som jag men en mycket positiv sådan. Ozzy själv är en uppenbarelse och en karaktär. Märklig man. Mellan några nummer smög det in en scenarbetare på scenen med vad som såg ut som en kopp med  rykande hett te på scen. Är man britt så är man. Te är rock'n roll.

Söker man på musik om te hittar man Have a Cuppa Tea med the Kinks. En låt med glimten i ögat. Ett försök till tolkning av texten hittar man i det här blogginlägget.


Annars har vi tedrickarnas tedrickare i den här serien där lösningen i varje situation är a brew.

Sol, sol, sol ... idag är det Kung Bores tårar som trillar

Det är nog så att den värme jag uppskattar allra mest är vårvärmen som råder i detta nu. När jag sitter i lä vid husknuten och bara njuter av stunden. Tjocktröjan kan hänga kvar på stolen medan jag lapar i mig solens strålar. Snön på trädäcket smälter till vatten i rask takt och ljudet när det rinner iväg är intensivt.

Talgoxen höll en fantastisk konsert förut, en duett med en annan liten gynnare. Vilken pipa en sådan där liten rackare har! En liten ekorre klättrade förut nerför en stam och iväg bland stenar och små spetar till buskar. Den såg ut att vara vid god vigör. Katterna balanserade på altanräcket och sträckte ut sig i solgasset. Lilla Singha smög på några kajor men för säkerhets skull jamade hon lite också så att hon inte skulle riskera att fånga någon ... Vi minns alltför väl historien med skatan från förra året. Den som släpades in genom kattluckan och som bara spelade död. Reprisen på den slipper jag gärna.

Vad gäller skator så tycker jag att de är väldigt vackra att se på med sin vita och blåsvartskimrande  fjäderdräkt. Det flög precis förbi en med vingarna sådär tjusigt utsträckta. De är underhållande att kika på när de styr med bobyggande och när de snackar med varandra. Däremot vill vi inte väldigt gärna ha deras boplats precis i närheten. Det blir ett sånt himla liv och deras bon kan vara enorma. Jag ser att de samlar pinnar så det är någon av grannarna som har blivit årets värd. När det finns så många träd i dungen och kring elljusspåret. Varför väljer man som skata att bygga där man både kommer att bli störd och med stor sannolikhet bortjagad? Det kan ju inte komma som någon nyhet för dem precis.

Grått, grått, grått - inte utan att man känner för lite gråt

När det gäller inredning är grått en riktig favorit. Jag uppskattar grått i alla nyanser och det är inte svårt att se hemma hos oss. Färgen funkar bra mot vitt, rött och svart liksom mot lila. Den inger ett lugn och är neutral utan att för den skull vara så ... vit ...

När det gäller väder är det precis tvärtom! Inte ett uns energi går att hämta i gråa skyar och icke-väder. Energin som laddades under påskens soliga dagar förbrukas nu i snabb takt. Det känns som om den rinner som sand ur en tratt. Jag får hoppas att den lagras som i ett timglas så att den vänder tillbaka och kan nyttjas i samband med sol och grönska.

Mina små odlingar fortsätter växa till sig och jag vattnar och pysslar om dem. Det är riktigt kul att se hur det tar sig.  Idag förbarmade jag mig även över en del krukväxter. En stackars kaktus hade försnillat större delen av den jord den en gång stod i. Med risk för små, små stickor i fingrarna såg jag till att den lille kraken fick jord i hela krukan så nu är i alla fall förutsättningarna något bättre.

Det är fortfarande väldigt vitt ute i trädgården men under soliga dagar smälter en hel del så framåt midsommar har vi nog barmark ...

Grå dysterhet måste bekämpas på bästa sätt och då är det brasa och filt som gäller. Jag kan ibland bli irriterad över att jag alltför ofta ganska snabbt försöker göra det bästa av en jobbig situation. Lite mer "tycka-synd-om" skulle jag allt kunna ägna mig åt. Fast det är skönt att inte fastna i ett ständigt ältade av elände eller trista grubblerier.

Så nu tänker jag njuta av att känna värmen av brasan samtidigt som jag skådar flammornas skådespel. Där snackar vi allt annat än grått!

Welcome to the jungle

En alldeles vanlig torsdag kan bjuda på snårigheter av olika slag.

Först var vi på banken. Det är alltid trevligt även om vi alltid går därifrån med saker att grunna på. Det är så många olika beslut att ta kring sparande, amorteringar, räntor och så det allra svåraste - pensionen. Det är verkligen en djungel med alla olika delar och hur man kan fördela och förvalta sina stackars ören. Tur vi har en bra bankman.

Djungel nummer två är en plats med många djur av allehanda slag. Jag brukar kalla den "Safariparken" och det är sträckan Åtvid - Bestorp. Det är mest hjortar men idag såg jag även två tranor som stod och åt ute på ett fält. När jag kör och det är ljust ute är det bara mysigt och ett härligt skådespel. Jag stannade flera gånger bara för att njuta av vyerna.  På vägen hem träffade jag på veckans andra grävling. Det var en ullig rackare och tack vare att vi båda var snabba (jag med min reaktionsförmåga och den på foten) kunde den fortsätta sina nattliga äventyr.

Lite suddiga men ändå ett tjusigt inslag ute på fältet

Onda rapporter om snö ... reagera som en vildvittra

Efter att ha njutit av veckans fina väder och nu i eftermiddags ha ägnat tid åt att tampas med den gigantiska snöhögen på altanen, väljer jag nu att ignorera rapporterna om snöfall. Jag säger som Astrid Lindgrens vildvittror "Syns inte - finns inte".  Jag tänker inte titta ut! Så det så. Inte imorgon heller om jag kan undvika det.

Dödens rosa påse

Glömde en liten detalj i mitt tidigare inlägg. En på minuskontot med den här solen.

När snön smälter och det finns vägar ner mot gräs och underjordiska gångar lyckas katterna hitta sina byten. De flesta levereras prydligt hem hit. Gärna på någon matta och i varierande skick. Vårens första hade en huvuddel som skulle ha kunnat platsa i vilket avsnitt av CSI eller Bones som helst. Inte kul. Resten av den stackars musen var dock i hyggligt skick - dock död.

För att piffa upp tillvaron lite får de sluta sina dagar i rosa små påsar. Påsar som under sommarhalvåret förbrukas i rask takt ...

Jag tror jag hejar på solen i alla fall!

Dödens rosa påse

Sol och framtidshopp

Många arbetsdagar är så intensiva att jag inte ens noterar vädret utanför fönstret. Under senhöst och vinter är det oftast mörkt både när jag tar mig till och från jobbet. Inte underligt att jag då känner mig fullkomligt dränerad på allt vad energi heter. Därför gläds jag lite extra när nya tider ligger framför mig. Framför oss alla.

På pluskontot finns saker som att jag:

• vaknar av mig själv på morgnarna och är inte helt förbi av trötthet
• kan se var jag går på isen fram till brevlådan när jag hämtar morgontidningen
• ser fina vyer på min väg till arbetet
• njuter av solen i nyllet när jag tar mig mellan de olika husen på skolgården
• knatar hemåt i sol  
• tänker att snart, snart kan eftermiddagskaffetåren avnjutas ute i trädgården

Det enda på minuskontot med sol och ljusare tider är att eleverna ibland blir bländade och att vi då måste fälla ner persiennerna. Vi brukar skämta om dessa vampyrdrag.

Den här tiden är lite som fredag eftermiddag. Då när man har hela helgen framför sig. Nu ligger hela våren, sommaren och hösten framför oss. Tid att vara ute, tid att njuta av väder och växtlighet. Tid att ladda energi. Snön ligger som ett tjockt täcke över hela trädgården men med solens allt mer värmande strålar finns det hopp om snar förändring!

Vampyrer och sol

Misstänker själv starkt att jag har vissa drag av vampyr i mig. Hur kan man annars förklara att jag, totalt undernärd på solsken, sitter inne med nerdragen mörkläggningsgardin och ser en halvdan vampyrrulle med Lincoln när påskvädret utanför är alldeles strålande. 

SKÄMMES OCH SKÄRPES!