Det är nog så att den värme jag uppskattar allra mest är vårvärmen som råder i detta nu. När jag sitter i lä vid husknuten och bara njuter av stunden. Tjocktröjan kan hänga kvar på stolen medan jag lapar i mig solens strålar. Snön på trädäcket smälter till vatten i rask takt och ljudet när det rinner iväg är intensivt.
Talgoxen höll en fantastisk konsert förut, en duett med en annan liten gynnare. Vilken pipa en sådan där liten rackare har! En liten ekorre klättrade förut nerför en stam och iväg bland stenar och små spetar till buskar. Den såg ut att vara vid god vigör. Katterna balanserade på altanräcket och sträckte ut sig i solgasset. Lilla Singha smög på några kajor men för säkerhets skull jamade hon lite också så att hon inte skulle riskera att fånga någon ... Vi minns alltför väl historien med skatan från förra året. Den som släpades in genom kattluckan och som bara spelade död. Reprisen på den slipper jag gärna.
Vad gäller skator så tycker jag att de är väldigt vackra att se på med sin vita och blåsvartskimrande fjäderdräkt. Det flög precis förbi en med vingarna sådär tjusigt utsträckta. De är underhållande att kika på när de styr med bobyggande och när de snackar med varandra. Däremot vill vi inte väldigt gärna ha deras boplats precis i närheten. Det blir ett sånt himla liv och deras bon kan vara enorma. Jag ser att de samlar pinnar så det är någon av grannarna som har blivit årets värd. När det finns så många träd i dungen och kring elljusspåret. Varför väljer man som skata att bygga där man både kommer att bli störd och med stor sannolikhet bortjagad? Det kan ju inte komma som någon nyhet för dem precis.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar