Jag har inga märkvärdigheter i min trädgård utan uppskattar de små sakerna. Aklejorna har tre ställen där de får härja fritt och de gör de med besked.
Förra årets rosinköp har vaknat från sin (i mina ögon) döda tillvaro och jag ser fram emot att njuta av de röda rosorna så småningom. Den har fått en gul granne också. Samma längtan där. Vår gullregn lever nog sitt eget liv men just nu hänger de solgula, väldoftande klasarna som prydnader mot det gröna.
Mina irisar sträcker ståtligt på sig och är fantastiskt tjusiga där de står. En trojka som sticker ut till både form och färg.
Pionerna börjar titta fram och när jag kan äntligen sticka näsan i ett rosa virrvarr. Sann lycka i en liten pion. Alla borde få göra det!
Lavendel är en annan favorit och jag har många olika, både i kruka och på friland - gamla och unga. En liten buske tackade för sig efter vintern men när det gäller resten är växtkraften god. Det får nog bli några nya "lavendelgranater" i år med.
Vardagslyx är att kunna plocka lite sallad och färska kryddor till lunch och middag. Jag ser att både smultron och jordgubbar så sakteliga är på gång. Nyttigt att längta. Det smakar på något sätt så mycket bättre då.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar