En alldeles vanlig dag på Violvägen

När jag kommer ner till köket på morgonen har de av någon konstig anledning förvandlats till en enda röra så jag börjar med att ta tag i detta. Fortsätter sedan med en skön frulle (glömde tiden på ägget så det blev lite sisådär) – tänker att det nog ska gå att sitta ute. Det är ju sommar. Solen lyser men så får vinden för sig att  friska i så jag drar mig snart inåt.

Spanar sedan in i diskmaskinen – den har trilskats lite – och inser att filtret är i STORT behov av rengöring. Urk! Dubbelurk!! Efter denna batalj kryper jag ner i soffan bredvid Singha med min bok och läser en stund. Hon har lagt sig på mina kuddar så vi får ligga skavfötters. Är dock så trött att jag snart följer kattens exempel och somnar. En timme!

Framåt lunch tar jag mig ett par lovar utomhus. Rensar lite ogräs och ägnar mig sedan åt att skörda. Smultronen är många och doftar fantastiskt, de röda vinbären lyser också intensivt rött och de hamnar i min bytta. En näve jordgubbar och dito hallon gör den röda samlingen komplett.  

Till sällskap har jag Leila Lindholms sommarprat. En givande stund att lyssna till hennes tankar. Hennes ord rör mig till tårar och eftertänksamhet. Inspiration får jag också så resten av dagen spenderas i köket.  Kolakakor, rulltårta, sylt, marmelad och saft letar sig ner i burkar och flaskor. Köket blir som vanligt kaos under arbetets gång. Även om jag bara gör någon enstaka burk av varje sort så blir det rörigt.

Sylt på hallon och nektarin

Numera fyllda med saft på rabarber och röda vinbär

Någonstans mitt i kommer Saga in med en fågel i munnen. Mäkta stolt. Maken gör sig redo att ta hand om offret men det visar sig att det bara är en fånge. Bestämt lyfter jag ut katt och byte och väl på altanen tappar Saga greppet och ”fri så som fågeln” blir en sanning. Trots att Saga springer sitt snabbaste är fågeln långt utom räckhåll. Vi tröstar med godis. En deppig katt är ingen höjdare.

Kökstjänsten fortsätter och även en middag hamnar på bordet medan krusbärsmarmeladen puttrar. Saft- och syltningsspåren städas bort och provsmakningen tar vid. Gott! Tackar Robin Paulsson och Sverker Olofsson för gott sällskap.

Provsmakning - gott!

Komposten får sitt och kvällens mördartur tar vid. De rackarns sniglarna modell spansk skog har börjat hitta hit så det gäller att hålla dem kort. En runda varje kväll. Sekatören i ena handen och en påse i andra. Jag är en fredlig människa men när det gäller de där sniglarna är det bara att lägga alla känslor åt sidan. Äckligt är det hur eller hur. Urk! Cirkeln är sluten ;-)

Nu stundar TV-kväll. En gammal Wallander och sen blir det välgjorda Wolf Hall.