Emmerdale

När det gäller en del saker är min sambo och jag väldigt olika. När det gäller inställningen till Emmerdale - Hem till gården blir det extra tydligt. Serien har funnits med hela mitt liv och då menar jag verkligen hela eftersom den började sändas i England på hösten året innan jag föddes. Sambon säger att jag nog är närmare 80 än 40 med tanke på min passion för serien. När jag blir överlycklig över mina traderafynd så skrattar han bara och fattar absolut ingenting. Den där inställningen möter man lite varstans med som tur är finns det andra som delar mitt intresse. Skönt med människor som förstår.

Från gran till vandrande pinne

När granen börjar anta såna här former är budskapet rätt tydligt. Väntar vi längre med att befria den från tillvaron i vardagsrummet kommer vi att ha vandrande pinnar överallt ...

Nollad och utmattad

Att jag överhuvud taget skulle nå ner till det där efterlängtade nollstrecket är helt otroligt. I tre dagar har jag klurat, tänkt, knattrat och scrollat. Helt slut är bara  förnamnet och ändå känner jag mig alldeles för pigg för att gå och lägga mig direkt. Det blir till att försöka varva ner lite först. Inte helt fel att göra det eftersom det fanns behov lite här och där att städa i ordning bland alla papper och filtar jag strött omkring mig hela helgen. Dessutom uppskattar  ju sambon att få några frukostmackor med sig när han åker till jobbet.

Servicen idag har varit kanon. Min käre sambo har servat med kaffe, choklad, matlagning, sladdar och rätt mycket kattvakt. Toppen. 

Imorgon startar jobbet igen. Morgondagen skulle få ägnas åt just omdömesskrivande men den behövs för min del till förberedelse och lite rensande band papper som dräller på fel ställen så kompensera mig för den här intensiva tiden får jag göra någon annan dag

Jag tror jag lyckades hålla fanan högt in i det sista. Om det är något som är konstigt är det tack och lov inte några svårigheter att rätta till det. Eleverna  är bra på att säga till om de inte fattar. 

Det är nu det mer handfasta arbetet startar - arbetet med att leda in och guida alla på en väg som leder dem mot målen där framme. En arbetsam väg men också en rolig och spännande väg. 

Allt utvärderande, bedömande och dokumenterande gör mitt arbete tungt och tidsödande. Tid och energi jag skulle vilja lägga på planering av spännande och roliga projekt måste läggas på formalia. Ibland undrar jag hur jag orkar. Ibland gör jag det inte - orkar alltså ...

Tur att de där eleverna finns så att mitt och alla mina kollegors jobb också blir världens bästa jobb! 

Vårterminen - here I come!

Melodikrysset - en musikalisk frågelek

Så länge jag kan minnas har det lösts Melodikryss varje lördag. I början var det nog bara ett och annat svar jag kunde bidra med men med stigande ålder har jag nu nått så långt att det är jag som får hjälpa mamsen. Det hör till lördagstraditionerna att krysset ska lösas innan dagen och helgen kan ta fart ordentligt. När de sista tonerna klingat ut efter snabbgenomgången ljuder en telefonsignal antingen i Åtvid eller i Motala. Då måste vi stämma av så att allt är klart på båda håll.

Krysset har genom åren lösts via mobil, via dåliga radiomottagare, ute i trädgården, i bilar, på bussar men allra oftast i samband med sena frukostar eller andra förmiddagsbestyr. Ständigt får man hyssja på någon som stör just när ledtråden läses upp ... Här hemma får jag då och då tampas med lillkatten om vem som ska ha pennan ... Det är också populärt att lägga sig ovanpå tidningen. Ibland glömmer jag bort mig alldeles och fastnar med något helt annat eller rör till det så det är tur att det finns snabbgenomgångar. I en föränderlig tid är det skönt med något som består. Hoppas Eldeman håller på länge, länge. Han har en kul blandning mellan gammalt och nytt - mellan stenkakor och vad nu det senaste i digital väg kan heta. Det är inte alltid musik jag lyssnar på dagligdags men det är lite fint att få en fläkt av musik som flytt eller att få höra en märklig finsk version av ABBA. Det ger perspektiv på tillvaron.

Singha under 2011 - kunde ha varit idag ...