Mörker och ljus i en salig blandning

När jag sätter mig här och knattrar ner några rader är det alldeles mörkt ute. Det finns även en hel del jobbiga och tuffa saker att ta tag i - mestadels när det gäller mitt jobb. Arbetet på en så dynamisk arbetsplats som en skola är bjuder sällan på någon som helst slentrian. En anings obruten arbetsro är ofta för mycket att önska. När tålamodet och koncentrationen fått sina törnar under ett antal år behövs det inte så mycket för att bringa mig ur balans. Det mesta tar extra lång tid och arbetsuppgifter som kräver verklig tankemöda och många olika kontakter är många, ofta alltför många. Ändå kan jag fortfarande känna att jag är nöjd med mitt yrkesval. 

Det jag skulle önska är lite mer förståelse från beslutsfattare om hur vår och våra elevers verklighet ser ut. En vanlig arbetsdag innehåller otroligt många olika beslut, aktiviteter och samtal utöver det som har med min huvudsakliga syssla att göra. Livet och alla möten ger mig erfarenhet och hjälper mig att tackla olika situationer men ständigt ställs jag inför att hantera nya situationer. Jag måste ständigt visa en fingertoppskänsla beroende på person och situation.Det tar på krafterna. Genom åren har jag bl a kunna stöta och blöta detta med olika lärarstudenter och det är mycket genom att jag pratar om vad jag gör och förklarar varför som jag blir medveten om komplexiteten i läraryrket.

Så till ljuset. Det är ju trots allt ljust och ibland rent av soligt under dagarna. Det inger hopp. Känslan av att det kanske kommer en vår så småningom börjar infinna sig. Med detta kommer också en gnutta mer energi. Medges ska att den har sina dalar men jag klagar inte. Inte så högt i alla fall. Trädgårdsarbete är perfekt terapi för min del så jag hoppas plusgradernas armé tar sig samman och går till attack. Några frön har petats ner i jorden och här och var tittar det upp ett yrvaket litet skott. Små skott av lycka.

Katterna längtar också ut men just nu verkar de nöjda med att ligga inne och slöa. Precis som jag gillar de filtar och trötta matte fick i morse sällskap av lillkatten när det vankades liten sovmorgon. Då känns inte livet så himla dumt alls utan de mentala batterierna laddas allt en hel del. 

Avslutar med lite äkta vårmusik !